!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Områdets historik

Områdets historik

Om trakten kring Mälarstrand

Kungsholmen fick sitt namn 1672 efter att tidigare ha kallats Munklägret p.g.a. att ett Gråbrödrakloster legat där före reformationen. När munkarna fördrivits 1527 blev ön ¨kronans parker och jaktbackar¨. Ett område blev stadsbornas gemensamma betesmark, stadshagen. På 1640-talet överlät drottning Kristina större delen av ön till Stockholm stad som vid den tiden expanderade kraftigt. Samtidigt gjorde hon ett flertal markdonationer till höga militärer och ämbetsmän.

Fältmarskalken Gustaf Horn (1592 - 1657) fick en tomt vid ¨ängen på Munklägret västerst vid sjön¨ och lät arkitekten Jean de la Vallée rita ett mindre slott med ruddamm, trädgård och kvarn. Stället döptes till Hornsberg.

 

 

Tomten bredvid fick fältmarskalken och riksrådet Lennart Torstensson (1603 - 1651) som anlade ett lustslott med ¨stramt hållen trädgård¨. Han kallade sin malmgård för Kristineberg, efter sonhustrun Kristina Stenbock.

De stora herrarnas lusthus låg i förnäm avskildhet längst västerut och det dröjde flera hundra år innan staden på riktigt nådde hit ut. Ännu vid sekelskiftet omtalades området som att ¨åker, äng och skog härska oinskränkt på stadsdelens stora obebyggda delar¨. Den östra delen av ön industrialiserades däremot tidigt och snabbt vilket bidrog till att Kungsholmen vid sekelskiftet ibland kallades ¨Svältholmen¨ pga fabriksarbetarnas usla villkor.

 

 


 

Kristinebergs slott

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes 1750 av köpmannen Roland Schröder som bodde vid Järntorget. Huvudentrén låg vänd mot Ulvsundasjön med lindalléer ner till en brygga eftersom sjövägen länge var den naturliga tillfarten till slottet. På baksidan av huset låg en lustträdgård med ett orangeri (växthus) där det odlades fikon, persikor och valnötter. Därtill fanns ladugård med 16 kor, stall med 6 hästar och höns.

År 1864 köpte Frimurarorden egendomen för att använda den som barnhus, dvs. ta hand om föräldralösa eller fattiga barn. De nya flyglarna till huvudbyggnaden ritades av arkitekt J F Åbom och vid samma tid tillkom verandan på baksidan. Byggnaden (som nu innehåller Kullskolan låg- och mellanstadium) uppfördes 1906 som spädbarnshem.

 

 

Kristinebergs slott

År 1928 flyttade Barnhuset verksamheten till Blackeberg, staden köpte marken och de nya bostadsområdena Kristineberg och Fredhäll projekterades. Slottet innehåller i dag privatbostäder. I den västra flygeln finns Stefansskolan - en kristen friskola - och i den högra ligger Kullskolans fritidshem.

 


 

Kristineberg

Stadsdelen Kristineberg utgörs idag av området mellan Drottningholmsvägen och Lindhagensgatan.

Efter en stadsplanetävling 1927 byggdes trakten ut under 1930-talet. En av de vinnande arkitekterna var Sven Markelius som här, tre år före Stockholmsutställningen 1930, började experimentera med funkisidéer. Luft, ljus och bevarad vegetation var viktigt så området kom att bestå av lamell- och punkthus. Husen var s.k. barnrikehus, dvs. för att få bo där måste familjen ha minst tre barn under 16 år. I gengäld subventionerades hyrorna. Vid samma tid uppfördes de första smalhusen.

 

 

Gatunamnen i området (liksom i Fredhäll) domineras av namn på svenska författare. Kvartersnamnen har oftast namn efter titlar på litterära verk. Märkligt nog finns just ingen koppling mellan författare och verk; så ligger här t.ex. kvarteren ¨Röda rummet¨ och ¨Nya riket¨ medan Strindbergsgatan ju ligger på Östermalm...

Grannstadsdelen Fredhäll har fått sitt namn efter gården Fredhäll, byggd på 1810-talet. Den ingick vid mitten av 1800-talet i Kristinebergs ägor. Själva byggnaden låg i nuvarande kvarteret Fredhälls gård vid Rålambsvägen och revs på 1920-talet.

 


 

Hornsberg

Slottet som Jean de Vallée ritat var i klassicistisk, holländsk stil med Riddarhuset som mönster och hade två flyglar. Efter Horns död stod slottet periodvis oanvänt och den praktfulla trädgården utarrenderades. 1731 tillbringade Linné flera veckor bland växterna för botaniska studier. På 1750-talet anlades bredvid slottet en textilfabrik som senare gjordes om till sockerraffinaderi. Rörsockret som kom från exotiska hamnar på Kuba och Bahia med båt blev på 1880-talet utkonkurrerat av svenska sockerbetor.

Hornsbergs slott

Slott och fabrik revs och 1890 byggdes där i stället ett jättelikt ölbryggeri, Stora Bryggeriet, i stilig tegel arkitektur i rött och gult som man kan skymta än i dag.

Stora Bryggeriet

Stora Bryggeriet var först med att med effektiv reklam Stora Bryggerietsälja sina produkter. Man donerade pengar till Folkets hus, bjöd på öl vid fackmöten, tryckte etiketter på flaskor, askfat och glas. Man hade t.o.m. en cirkushäst, Frank, som genom att ställa ena foten på i manegen utlagda bokstäver kunde stava till Stora Bryggeriet men vägrade att känna till några av konkurrenternas namn.

 

 

Trots reklamen gick bolaget i konkurs 1910 och bryggeriet köptes upp av konkurrenterna för att användas som mälteri.

Så småningom började man också tillverka biprodukter från öltillverkningen, framför allt B-vitamin, och enzymer till bagerier. Företaget kallades Kärnbolaget AB Biokemisk Industri - KABI. På 1940-talet började tillverkningen av läkemedel, bl.a. penicillin. I dag heter företaget Pharmacia Biovitrum och tillverkar avancerade medicinska produkter med DNA-teknik, t.ex. tillväxthormoner. En del av det gamla bryggeriet finns ännu kvar trots rivningar och nybyggnader 1967 och 1985.

Ett nytt bostadsområde planeras bredvid den gamla anläggningen ner mot sjön.

 

 

 

 


 

Lilla Hornsberg

Lilla Hornsberg vid Karlbergskanalen var ursprungligen vaktstuga åt Hornsbergs slott. Huset tillbyggdes senare och blev värdshus med öknamnet. ¨Fördärvet¨ (som flera andra krogar i Stockholm). Stället förföll alltmer innan det till slut, som ett av de första gamla kulturhusen i Stockholm, renoverades på 1950-talet. Huset uppläts åt Författarföreningen och sedan 1990 håller ¨De litterära sällskapens samarbetsnämnd¨ till i lokalerna.

Lilla Hornsberg

 

 

En svängbro i trä över Karlbergskanalen byggdes 1864 och den nuvarande bron kom till på 1950-talet. På andra sidan vattnet låg då Talludden, ett beryktat tillhåll för knuttar och spättor med farligheter som minigolf, jukebox och kulörta lyktor.

Karlbergskanalen

Hornsbergs hage var ett omtyckt utflyktsmål för söndagslediga arbetare på Kungsholmen vid sekelskiftet och framåt. Den användes också av arbetarrörelsen som samlingsplats vid demonstrationer och möten.

 


 

Hornsbergs strand

Hornsbergs strand fick sitt namn redan 1888 som ¨strandgata vid Ulfsundasjön¨. Här har sedan länge funnits upplag för sand, grus, tegel och cement. Stockholm Entreprenad är kommunens bolag för tillverkning och utläggning av asfalt på gatorna sedan 1929. Bredvid ligger Jehanders och en cementfabrik. På platsen för Mälarstrand kvarteret Kräftan låg fram till år 1993 Tegelförsäljningen i Stockholm och Underås gruslager

 

 

 


 

Kristinebergs IP

Kristinebergs IP 1923 till 1931 fanns på platsen för nuvarande Kristinebergs idrottsplats en velodrom. Förutom till cykeltävlingar användes den också som ¨folkpark¨ med dans- och skjutbanor och 1927 boxades den legendariske Harry Persson (HP) där inför fullsatta läktare.

 

 

Idag används planen mest till fotboll i division 4 och 5, för friidrott, träning och skolbruk. Bredvid idrottsplatsen ligger Stockholms tennishall med sju inomhusbanor som ägs av förre tennisstjärnan Janne Lundqvist.

 


 

Hornsbergsgaraget.

SL:s bussgarage Hornsbergshallen invigdes 1932 och har sedan byggts ut i etapper och hyser i dag förutom garageplats för c:a 170 bussar även verkstad och bussförarskola. Ungefär 500 personer arbetar där.

 

 

 


 

Koloniområdena

Stora delar av västra Kungsholmen upptogs fram till 1930-talet av koloniträdgårdslotter. Odlingarna täckte hela nuvarande SL-garaget (koloniföreningen Iris), området på andra sidan Lindhagensgatan (kvarteren Lyckan, Lustgården och Paradiset är döpta efter kolonier), området längs Karlbergskanalen och ett stort område i Fredhäll. I dag återstår bara 19 lotter i föreningen Karlbergsbro och några odlingslotter uppe på en bergknalle öster om Kristinebergs slott.

 

 

 


 

Tranebergsbron

Den första bron västerut mot Brommalandet anlades i samband med att Gustav III:s hov tröttnat på de besvärliga resorna mellan Drottningholm och staden. År 1787 kunde ¨Drottningholmsvägen¨ invigas med en flottbro över till Brommasidan. För att få använda bron måste man erlägga bropenning. 1869 var taxan för gående 2 öre, för ¨fullväxt boskapskreatur 2 öre, för ett mindre dito 1 öre¨. 1913 kom en pontonbro av järn som kunde bära spårvagnar. Den nuvarande bron, med på sin tid världens längsta betongspann (180 m) invigdes 1934 och då kom busstrafiken igång mot Bromma.

Tunnelbanan invigdes 1952 (Vällingby-Hötorget).

 

 

Tranebergs bron

 


 

Ulvsundasjön

Västerut från Mälarstrand ligger stadsdelen Traneberg som var det första området utanför tullarna som byggdes med den nya typen av 3-vånings smalhus på 1930-talet. Vid det nuvarande bostadsområdet Minneberg (1987) låg länge ett industriområde som hette Svartvik. Bredvid låg Sandvik som hyste en illaluktande benmjölsfabrik.

På andra sidan Ulvsundasjön ligger Solna med en blandning av äldre och nyare bebyggelse. Huvudsta gård har anor från medeltiden. Där planerades mordet på Gustav III 1792 men gården har sedan flyttats, påbyggts och renoverats. Släkten Wibom har ägt fastigheten sedan 1817.

 

Huvudsta gård

Solnas silhuett domineras av stora byggnadskomplex som Jungfrudansen och 10-våningshuset på Johan Enbergs väg. Det var när det byggdes 1968 Sveriges längsta hus. Nere vid stranden ligger flera 1800-talsvillor; Sofiehem (1879), Furuberg (1885) och Augustendal (1850-talet).

 


 

© Rydén & Smith Stadsvandringar HB

Utskriftvänlig version